Avent: "The very large spike at zero suggests that it is much easier to leave wages unchanged than to reduce them. It also hints that firms would have preferred to cut the median worker's wage in 2011.
What meaning should we draw from this? First, as Paul Krugman says, the data suggest that as of 2011, at least, a demand shortfall was a key contributor to high unemployment. We would expect the median wage change to be positive, and indeed above inflation, if the economy were operating close to potential. /.../
Where labour markets (and wages) are less flexible, as in Europe, nominal adjustments are all but impossible. And yet, that is precisely what European leaders are forcing on workers around the European periphery."
Krugman har med ännu ett diagram från Fed-pappret, som visar att noll-löneförändring blivit vanligare sedan åttiotalet och, föga förvånande, att anställda på timlön oftare får noll i löneutveckling:
jfr: Truman Bewley, Why Wages Don't Fall During a Recession (Harvard University Press, 1999)
Sticky wages låter som ett bra namn på ett pop-band.
SvaraRaderaFrånsett det så finns det ju goda argument för företag att inte automatiskt sänka lönerna för de arbetande även om det är lågkonjunktur, utan att åtminstone behålla lönenivån. Men vi har ju de som förlorar arbetet och drabbas av sänkta inkomster, samt de som skall till att börja och faktiskt får ett arbete - men kommer in med lägre ingångslön än om det vore god konjunktur. Jag minns att det sistnämnda fenomenet diskuterades fackligt redan i början av sjuttiotalet. I branscher med individuell lönesättning visade det sig att det senare, även när konjunkturen förbättrades, var svårt att rätt till en dålig ingångslön. En faktor som lär ha tillkommit i större grad i USA nu (hur är det i Sverige?) är att nya arbeten som kommer till under dåliga tider är av kvalitativt enklare och sämre betald sort än tidigare. Långsiktigt måste det här få betydelse för den totala fördelningen av inkomster mellan arbete och kapital.
Högkvalitativa arbeten, kollektivavtal, icke individuella samt stela löner kan ses som en buffert mot lågkonjunkturen. Helt går det nog inte att hålla emot, men en viss spärr blir det.
Hehe, ja, jag tänkte också på rockbandnamn. Är väl likheten med "Sticky Fingers" som för tankarna ditåt.
SvaraRadera