I dessa tider av S-kris talas det en hel del om hur S förlorar väljare och vilka det är man förlorar. En av de vanligase troperna är att S problem idag är att man i för låg grad tilltalar medelklassen, och borde vara mindre "arbetarklassiga" för att så vinna fler väljare ur medelklassen.
Ett väldigt intressant paper av statsvetarna Johannes Lindvall och David Rueda behandlar dock ett annat tilltals- och väljardilemma för S. De utgår från en livlig nutida forskningslitteratur om så kallad "dualisering" av arbetsmarknaderna i de rika länderna*, en litteratur som betonar "the political and economic relevance of a division within labor distinguishing workers who enjoy stable and protected employment (insiders) from those who do not (outsiders)". Lindvall och Rueda hävdar att en sådan dualisering uppstått i Sverige sedan 90-talskrisen då massarbetslösheten kom till landet.
Enligt L & R har Socialdemokraterna därför i valen sedan 1994 haft ett dilemma i hur man ska kunna vinna röster hos outsiders och insiders samtidigt: de hävdar att om S betonar insiders intressen alltför mycket så kommer outsiders att gå till radikala partier eller sluta rösta, och om S betonar outsiders intressen alltför mycket så kommer insiders att gå högerut.
De mäter partiernas tilltal genom att kolla på data på vad partiledarna talade om i TV-debatter, genom rapporterna om valkampanjerna i statsvetenskapliga tidskrifter, och genom survey-data om hur väljarna uppfattade vad partierna pratade om. Hur insiders respektive outsiders röstade tar de från Valu. "Outsiders" definieras som arbetslösa, folk i arbetsmarknadsåtgärder, ofrivilliga deltidare, och folk som är anställda tidsbestämt.
Enligt Lindvall och Rueda vann S valet 1994 tämligen oproblematiskt, mycket genom den moderatledda regeringens impopularitet och arbetslöshetskrisen. Till 1998 hade dock arbetslösheten inte sjunkit särskilt mycket (från 9,0 procent till 7,6 procent från september till september enligt Eurostat), och S profilerade sig med frågor som maxtaxan, en reform som främst gynnar medelklassen. S tappade därför mycket väljarstöd bland outsiders som i många fall gick till V; i tabellen nedan ser vi att utifrån Valu så fick V 10,7 procent av rösterna från outsiders men bara 5,9 från insiders.
Andelen outsiders (med bred definition) som inte röstade ökade också kraftigt, från 7,2 till 16,0 procent, och skillnaden mellan insiders och outsiders i icke-röstning ökade från 2,8 till 7,3 proc.
I valet 2002 lyckades enligt Lindvall och Rueda S med insider-outsider-dilemmat genom att man pratade mer om sysselsättning än andra partier, men framför allt genom att man i valets viktigaste fråga, välfärden, lyckades övertyga många om att det borgerliga blockets välfärds- och ekonomiska politik skulle leda till sjunkande kvalitet i välfärden.
I valet 2006 kom dock insider-outsider-dilemmat tillbaka och det rejält. Arbetslösheten hade ökat svagt sedan 2002 (från 6,2 proc till 6,7 proc från valmånad till valmånad) och i motsats till S-ledaren Perssons förutsägelse att jobben inte skulle bli en valfråga så uppgav 35 procent av väljarna (att jämföra med 7 procent år 2002) att sysselsättningen var en avgörande fråga för deras partival. Och som Johan Martinsson (2009) har visat i sin avhandling så hade S redan tidigare förlorat förtroende hos väljarna i denna fråga, även om M i valet 2002 inte utnyttjade denna svaghet hos motståndarna. 2006 uppgav 35 procent av väljarna att M hade en bra sysselsättningspolitik medan bara 21 procent tyckte detsamma om S. Lindvall och Rueda visar att insiders hade lägre förtroende för S här än vad outsiders hade, år 2006.
Tabellen visar valresultat 2006 från Lindvall-Ruedas data uppdelat på insiders och outsiders, och det är intressant att jämföra denna tabell med den för valet 98 ovan:
Lindvall och Ruedas sammanfattning är: "In 1998, the Social Democrats chose the insiders, which led to a marginalization of outsiders and increased support for the Left Party. In 2006, the Social Democrats chose the outsiders, allowing the center-right to target insider groups that had previously voted for the Social Democrats."
Not
*För en introduktion till denna litteratur, se Johan Davidsson & Marek Naczyk, "The Ins and Outs of Dualisation: a Literature Review" (pdf), Barnett Papers in Social Research 2/2009, Department of Social Policy and Social Work, University of Oxford
Referenser
Johannes Lindvall & David Rueda, ”The insider-outsider dilemma in Sweden” (pdf), 2009
Johan Martinsson, “Economic Voting and Issue Ownership An Integrative Approach” (pdf), 2009
Ytligt sett innebär väl detta att s och v ska specialisera sig på vad respektive är bra på, så vinner båda maximalt.
SvaraRaderaFast då glömmer man att det var exakt så sossar och kommunister gjorde i Tyskland runt 1930. Och det gick ju inte särskilt bra för dom i det långa loppet, om man säger så...