Omfördelar länder med lägre marknadsinkomst-ojämlikhet mer?

Omfördelar länder med lägre marknadsinkomst-ojämlikhet mer? Finns det en relation mellan inkomstspridningen från marknaden och hur stor del av den som "rättas till" genom politiken? I slutet av 70-talet och början av 80-talet spekulerade en del nationalekonomer utifrån medianväljarteoremet om att länder med större löneojämlikhet borde ha större politisk omfördelning av inkomster, eftersom medianväljaren i det mer ojämlika landet skulle ha mer att tjäna på omfördelning, och därför skulle rösta fram sådan. (Meltzer-Richardmodellen, 1981, "A Rational Theory of the Size of Government", pdf här.)

Erling Barth och Karl Olov Moene ("The Equality Multiplier", 2011, pdf här) hävdar att det i själva verket förhåller sig tvärtom: länder med mer jämlik lönefördelning omfördelar mer. De hävdar att kausaliteten går åt båda hållen. Större välfärdsstat ger mer jämlik lönefördelning, eftersom den stärker låginkomsttagarnas förhandlingspositioner vis-a-vis arbetsgivare genom att ge dem bättre fallback positions. Vad gäller hur jämlik lönefördelning ger större välfärdsstat/omfördelning så avviker de från Meltzer och Richard genom att utfå från att socialförsäkringssystem etc är försäkringssystem för att öka tryggheten, inte något som sker av ren omfördelningsvilja.

Barth och Moenes paper är ekonometriskt och de klurar mycket på hur de ska modellera förhållandet mellan de två faktorerna av intresse, men den enklaste bivariata figuren ser ut så här:

(jag har läst 2008-versionen av pappret; i den nya versionen har diagrammet en annan layout)

Måttet på y-axeln är Lyle Scruggs index över välfärdsstatsgenerositet, måttet på x-axeln är lönespridningen mätt som decil nios inkomster/decil etts. Det är data för femton rika länder åren 1976-2002. Som synes ser korrelationen ut just som Barth och Moene vill: länder med mer jämlik lönefördelning har mer generös välfärdsstat.

Jag reagerade dock på att de har välfärdsstatsgenerositet som ena variabeln. OK att Meltzer och Richard var intresserade av "size of government", men vore inte en lika intressant relation denna: löne(o)jämlikhet- hur mycket av den ojämlikheten som omfördelas bort av staten? Alltså ett mer direkt mått på omfördelning. OECD och andra redovisar både pre-tax-pre-distribution gini och post-dito, så det är inte svårt att få fram. För år 2000, och ok att det bara är ett år medan Barth och Moene har 27, men så här ser det i alla fall ut då:

(statistiken kommer från appendix till ett OECD-paper, detta)

På x-axeln är lönefördelningen mätt som pre-tax-pre-distribution-gini; på y-axeln är hur stor procent av pre-gini minskar med när den genom skatter och omfördelning blir till post-gini. Korrelationen är väldigt svag: -0,16. Länderna som "sabbar" den förväntade korrelationen är Japan och Schweiz - utan de två outliers är korrelationen starka -0,79. (Schweiz verkar också konstigt - låg gini här, 26,4, enligt OECD-data, men enligt FN:s och CIA:s dataset är Schweiz fördelning mer ojämlik.)

Länderna grupperar sig rätt bra á la Esping-Andersen (1990): de nordiska/socialdemokratiska modellerna uppe till vänster, de anglosaxiska mellan 39,21 (Kanada), 42,17 (USA) och 43,26 (Storbritannien), om än med Portugal och Grekland insprängda. De sydeuropeiska länderna Portugal, Grekland och Italien nära varandra. Frankrike och Tyskland på ett håll och Nederländerna på ett annat däremot mer hipp som happ. (Även om en del brukade argumentera att Nederländerna var en socialdemokratisk modell snarare än kontinental/konservativ - i detta diagram passar ett sådant resonemang bra.)

Måtten i mitt diagram är på båda axlarna annorlunda än Barth och Moenes - jag har gini istället för decilrelation, och omfördelning istället för välfärdsstatsgenerositet. Ytterligare en skillnad är såklart att de har tidsseriedata, jag har bara statistik från ett enda år. Jag undrar hur detta påverkar resultaten. Under 80- 90- och i någon mån 00-talen ökade löneojämlikheten rätt rejält, åtminstone delvis på grund av exogena faktorer, marknadsfaktorer (globalisering, teknologi osv); bör grundlogiken i Barth-Moenes modell vara samma över tid som i ett "snapshot"?

Som min bild med data för år 2000, då den övergripande ideologiska/politiska kontexten är densamma medan den kontexten i Barth-Moenes dataset förstås är helt olika över tid. Alltså: om mer jämlik lönefördelning i någon mån översätts i större välfärdsstat/mer omfördelning, och tvärtom, kan den "multiplikatorn" vara samma i olika ideologiska kontexter? Japan är ett uppenbart exempel: medan Nederländerna, Sverige med flera länder uppvisar det förväntade sambandet - mer jämlik lönefördelning kombinerat med större omfördelning - så gör Japan det inte. (Barth och Moene använder fixed effects för att korrigera för bestående heterogenitet mellan länderna men det jag är ute efter är ju något som mer fångas av kvalitativa metoder.)