Oligopol-inlägget

Wikipedia: oligopol.

Mobiltelefoni i USA
John Gapper konstaterar i FT att de två företagen AT&T och Verizon står för 80 procent av inkomsterna på den amerikanska mobiltelefonimarknaden - enligt Bernstein Research är detta redan ett duopol. Gapper hävdar att de två redan helt delat fasttelefon- och bredbandsmarknaderna emellan sig. Nu vill AT&T köpa upp T-Mobile; Gapper uppmanar USA:s justitiedepartement att stoppa detta köp.
John Gapper, "Say no to AT&T's mobile monopoly", FT 24 mars 2011

Economist Newsbook-bloggen:
"the acquisition would leave America with only three sizeable operators in the wireless-telecom business: AT&T, Verizon and Sprint."
Economist Newsbook, "AT&T bids for T-mobile USA", 20 mars

Auditors
Lex, "Counting the auditors", FT 2 nov 2010 s 14. Risk att världens "Big Four" i revision minskar till "Big Three", vilket är mycket negativt eftersom storbolag använder flera olika revisionsfirmor till olika saker, och om det bara finns tre kvar är risken att revisorer används på motsägelsefulla sätt.

Kreditkort i USA
Economist, 9 oktober 2010:

"American Express will go to court after the American Department of Justice sued it for anti-competitive conduct over the 'swipe fees' that it charges merchants. Visa and MasterCard reached a settlement with the American authorities over the same charges, under which the two card companies will no longer stop retailers from steering customers to alternative, cheaper means of payment. Amex charges the highest swipe fee of the three." (notis på s 9)

Prissättningen på järnmalm på världsmarknaden
Economist, 1 juli 2010:

"For decades the system for setting the price of the iron ore that feeds the world’s steel mills was as inflexible as the girders it was turned into. Annual negotiations between the world’s three biggest miners—Rio Tinto, BHP Billiton and Vale—and steelmakers set a benchmark price for ore delivered under long-term contracts. But the emergence of China as a big buyer, which felt it should have more control over prices, helped precipitate that system’s demise earlier this year.
That was a blow to steelmakers accustomed to predictable prices for their most important ingredient. Others are happier, however. Miners now sell their wares on the spot market or on three-month contracts linked to spot prices, avoiding fractious negotiations and enabling them to take speedier advantage of fast-rising prices. And the shift has also been a boon to traders in the rapidly growing market for iron-ore derivatives."

Economist, "Fixed ore floating", 1 juli

Naturgaskartell?
FT, 22 mars 2010:

"Algeria, one of the three biggest suppliers of gas to Europe, called on fellow gas-exporting countries yesterday to reduce production in order to boost prices.
It is the first time Chalkib Khelil, Algeria's energy minister, has made such a clear plea for united action and highlights the pressure gas producers are facing because of oversupply, especially in Europe.
If countries such as Qatar and Russia agree to the plan, it could transform the natural gas market and lead to higher prices. Analysts suggest such agreement could be possible for the first time if prices fall further in the coming months.
Mr Khelil pegged the perfect gas price at $13-$14 per million British thermal units. Gas prices in the US, the most liquid market, are currently about $4.30 per million Btu, with some traders expecting them to fall to $3 - an eight-year low - by the summer.
He said he would propose the plan at the April meeting of the Gas Exporting Countries Forum in Oran, Algeria.
Algeria hopes the meeting will have the same effect on gas prices as the December 2008 meeting of the Opec oil cartel had on oil prices, which more than doubled after the cartel decided to slash production.
The GECF, a loose grouping, has so far made no concerted effort to coordinate production policy to influence prices, though the idea has been mooted."

Carola Hoyos, "Algeria calls for cut in gas production", FT 17 mars

Avregleringen av den svenska elmarknaden

"Konsumenternas val har mycket liten betydelse för maktbalansen på elmarknaden. Marknaden har delats i en konsument- och en producentmarknad och det är på den senare som allting avgörs. De stora kraftbolagen har fått stor reell makt.
Den svenska avregleringen av elmarknaden i mitten av 1990-talet genomfördes för att stärka konsumenternas ställning och långsiktigt etablera förutsättningar för lägre elpriser. I sin avhandling visar Petter Rönnborg, forskare och lärare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, att det blivit tvärtom. Kraftbolagen väljer bort investeringar i kapacitet från förnyelsebara energikällor. Han efterlyser ett betydligt större ägaransvar.
- Besluten styrs främst av hur kraftbolagens ledningar tiolkar politiska signaler, deras tro om framtiden och viljan att fortsätta att utöva makt. Detta står i kontrast till bolagens egen bild av att man fattar rationella beslut som främst styrs av och beräknas på 'de långsiktiga pristrenderna' och objektiv värdering av ekonomiska faktorer.
Studien visar att det är mycket svårt att göra ekonomiska kalkyler över investeringar i anläggnuingar för kraftproduktion, och att göra trovärdiga prognoser över elprisets utveckling. Kraftbolagens egen bild är att elmarknaden fungerar mycket bra, att prissättningen är effektiv och att priserna speglar efterfrågan och utbud. Men avhandlingen visar att bolagens bild av 'marknaden' präglas av ett normsystem som bland annat innebär en övertygelse om att produktion bör koncentreras till storskaliga anläggningar.
- I stor utsträckning är det upp till ägarna av kraftbolagen att påverka vilka investeringar som faktiskt genomförs. Ägarna behöver fråga sig om de kortsiktiga målen för vinstmaximering, som idag delvis utgör kraftbolagens argument för de beslut som fattas, stämmer överens med de långsiktiga behoven och målen."

Göteborgs universitets tidning GUspegeln nr 3 2009, s 17

Rönnborg, P. (2009). Det där ordnar marknaden... Investeringspraktik på den avreglerade elmarknaden. Göteborg: Bokförlaget BAS. Doctoral thesis ISBN/ISSN: 978-91-7246-278-6

"Skolan och kapitalet i samma båt"
Affärsvärlden, 16 september 2009:

"Storfinansens skola .....
Investment- och riskkapitalbolag äger de fyra dominerande svenska friskolekoncernerna"

Friskolebranschen riskerar att bli ologopolistisk, konstaterar tidningen.
Erik Wahlin, "I en egen klass", Affärsvärlden 16 september, s 18-26

Derivat
Chicago-ekonomen Luigi Zingales har en ledare på Project Syndicate om behovet av antitrustpolitik och pro-konkurrens-regleringar på derivatmarknaderna. Han citerar en ECB-studie från 2009 som visar att fem banker står för nästan hälften av derivathandeln, och de tio största för 72 procent av handeln, på den europeiska marknaden. Zingales: "Indeed, today the market for derivatives is oligopolistic, with a few banks running huge profit margins."
Zingales, "The Derivatives Market's Helpful Enemies", Project Syndicate 18 maj 2011

---
Också: finanssektorn i USA. September 2009: "Ny kritisk/marxistisk bok om företag och makt".