Anteckningar om Ekonomisk Debatts krispolicydiskussion

Ekonomisk Debatt nr 4 2010 hade tema "Makroteorin i kris?" angående den världsekonomiska krisen. Här några anteckningar om policydiskussion i artiklarna av Assar Lindbeck, Martin Flodén och Axel Leijonhufvud.

Lindbeck
*moral hazard-problem med konkurrerande ratings-institut: lös det med pool av krediterade RI och därefter lottning vilket inst som ska granska vilken finansiell inst under ett antal år (s 12)
*problem med kapitaltäckningskrav: blir procykliska; när tillgångspriser stiger i en bubbla, blir det möjligt för banken att kraftigt öka sin belåning (s 12)
*Lindbeckkommissionen (SOU 1993:16) uttryckte sympati för uppdelning affärsbanker ("smala") vs andra finansiella institutioner, men L ser det som avvägning finansiell stabilitet vs flexibilitet och innovationsförmåga
*bättre incitament för anställda på finansiella instutitoner: sätt poäng varje år efter performance och först efter ett antal år får de anställda bonus. Á la Handelsbankens "ortogon" (s 15). Collective action-problem när bara en bank inför sådant system. Lagstiftning?
*L avfärdar Tobinskatt för att vara för låg för att ge effekt! (s 16)
*reform: lån till finansiella institutioner i vissa situationer automatiskt omvandlas till aktiekapitel (s 16) - "vid allvarliga solvensproblem"
*centralbanken bör ha tre mål: inflation, kapacitetsutnyttjande och finansiell stabilitet (s 18). Ansvar för att punktera tillgångsbubblor.

Flodén
*diskuterar centralbankers möjlighet att hantera tillgångspriser/bubblor (s 35f)
*hävdar att EU:s max 3%-underskottskrav är dysfunktionellt (s 37)

Leijonhufvud
*"Jag är orolig för att de mycket låga räntor som centralbankerna håller idag inte utgör en sådan idiotsäker väg ut ur eländet. Krisen har varit en soliditetskris, inte en likviditetskris." (s 49) - ref Münchau i FT 20 okt 09 och Tett i FT 22 okt 09
*L för en tudelning av finansinstitutionerna, á la Glass-Steagall