Nordström Skans om Skedingers bok om anställningsskydd

Hur stor roll spelar egentligen anställningsregleringar/anställningsskydd, typ LAS, för sysselsättning och arbetslöshet? Per Skedinger är antagligen den mest aktive ekonomen i den debatten i Sverige. Oskar Nordström Skans, arbetsmarknadsekonom vid Uppsala universitet, recenserar Skedingers bok Effekter av anställningsskyddet – vad säger forskningen? (SNS förlag, 2008), i Ekonomisk Debatt:

"Genomgången visar tydligt på hur få precisa resultat som levererats inom detta område. De teoretiska utsagorna är sällan entydiga och de empiriska studierna brottas med betydande metodproblem: dels låter sig inte anställningsskyddet utan vidare kvantifieras, dels är det relativt ovanligt med den typ av väldefinierade och genomgripande reformer som hade underlättat det empiriska arbetet. /.../

Mätproblemen gör att det är svårt att på ett riktigt bra sätt ens besvara den relativt rättframma frågan om i vilken utsträckning LAS avviker från andra länders regelverk. Trots de underliggande problemen ger antagligen OECDs index i nuläget den bästa möjliga internationella jämförelsen. Sverige hamnar enligt detta index i den övre delen av en internationell ranking utan att för den delen vara extrem (plats 19 av 28). Till skillnad från i en del sydeuropeiska länder kan svenska företag t ex själva bestämma när de har övertalig arbetskraft utan att först behöva övertyga någon utomstående bedömare. Redan här innehåller alltså Skedingers bok ett viktigt klargörande – det svenska regelverket är inte, som ofta hävdas från arbetsgivarsidan, extremt strikt vid en internationell jämförelse. Detta är naturligtvis väl känt bland arbetsmarknadsekonomer, men kanske inte bland den bredare samhällsintresserade allmänhet som boken (också) vänder sig till. /.../

Vilka effekter har då anställningsskyddet? Ja, om man ska tro de länderjämförande
studier som använder OECDs index, eller olika varianter därav (vilkas styrkor och svagheter diskuteras på ett föredömligt sätt i boken), så är troligen effekterna på aggregerad arbetslöshet, sysselsättning och löner små. Givet hur godtyckligt konstruerat varje index måste bli, och hur svårt det är att separera effekterna av anställningsskydd från andra skillnader mellan länder, så kan det tyckas oklart om detta resultat beror på mätfel eller på att effekterna faktiskt är små. Något som ändå får betraktas som en styrka är att man i allmänhet ändå lyckas finna stöd
för de mest entydiga teoretiska förutsägelserna, nämligen att anställningsskyddet försvårar för ungdomar att ta sig in på arbetsmarkanden och att ett striktare anställningsskydd minskar dynamiken på arbetsmarknaden. /.../

Genomgående kännetecknas dock boken av en kritisk men balanserad och välavvägd diskussion av forskningsläget. Den enda egentliga avvikelsen är i det första av de två (!) avslutande sammanfattande kapitlen där Skedinger skriver att 'Flera pusselbitar saknas således ännu, men min helhetsbedömning är ändå att de senaste årens forskning stärkt argumenten för en reformering av den svenska lagstiftningen …' (s 111). Jag tycker inte att boken ger en speciellt god grund för denna bedömning. Om målsättningen är att vägleda beslutsfattare saknas enligt min läsning inte bara ett par pusselbitar – snarare saknas nästan hela pusslet och det enda vi har är ett par udda bitar som vi inte ens är säkra på om de passar ihop.
Skedingers noggranna sammanställning visar, som jag ser det, på att forskningen ger väldigt lite ledning vad gäller hur ett någorlunda forskningsbaserat anställningsskydd bör utformas. Den allmänna bilden av att ett mindre strikt regelverk kan vara skadligt i vissa dimensioner är helt enkelt alldeles för oprecis för att vägleda politiska beslut."

Nordström Skans, "Klargörande om anställningsskyddets effekter" (pdf), Ekonomisk Debatt nr 6 2008