Petter Larsson, "Farlig skolväg", Aftonbladet kultur 24 mars 2010 - recension av Olofssons bok
---
Om förlängningen av yrkesprogrammens betydelse:
"I reformen av gymnasieskolan 1991 förlängdes de tidigare 2-åriga yrkeslinjernaCaroline Hall, "Förlängningen av yrkeslinjerna på gymnasiet: effekter på avhopp,
till 3-åriga program med fler allmänna teoretiska ämnen. Detta medförde att även
elever från yrkesinriktade utbildningar fick allmän behörighet till högskolan.
Artikeln undersöker vilka effekter förlängningen av yrkesutbildningarna hade
på elevernas senare utbildnings- och arbetsmarknadsutfall genom att utvärdera
en omfattande försöksverksamhet med 3-åriga yrkeslinjer som föregick reformen.
Resultaten visar att förlängningen medförde en ökad sannolikhet att hoppa av
gymnasiet för elever med låga grundskolebetyg och från icke-akademiska hem.
Resultaten visar inga tecken på att det extra gymnasieåret skulle ha medfört en
ökad övergång till högskolestudier. Det finns dock vissa tecken på att förlängningen
av yrkesutbildningarna i försöket kan ha lett till högre inkomster på längre sikt."
utbildningsnivå och inkomster" (pdf), Ekonomisk Debatt nr 8 2009
(se också intervju med Caroline Hall på skolporten.com här. Uppsala universitets pressmeddelande om Halls doktorsavhandling, 22 februari 2010, här.)
----
Om nedskärningarnas betydelse:
"Mellan läsåren 1990/91 och 2002/03 minskade antalet lärare per hundra grund-skoleelever från 9,1 till 7,7 Omfattningen av resursneddragningarna varierade dock mellan kommuner. I genomsnitt medförde den minskade lärartätheten att eleverna försämrade sin position i betygsfördelningen med 1,2 procentenheter jämfört med tidigare. Om man istället mäter studieprestationer med resultat på mönstringsprovet, verkar effekten av resursneddragningarna vara ungefär dubbelt så stor."Peter Fredriksson & Björn Öckert, "Hur mycket påverkas studieresultat av resurser?", IFAU rapport 2007:24 (pdf)
----
Leder förlängningen av yrkesprogrammen till att fler av eleverna där går till högskolan?
”I sin doktorsavhandling jämför Ekström (2003) personer som gick in i yrkesutbildning av olika längd under övergångsperioden. Denna jämförelse var möjlig att göra eftersom utbildningarna fasades in med skilda hastigheter i olika kommuner. Resultaten visar att förlängningen hade positiva men endast små effekter på övergångarna till högre utbildning. Detta mönster verkar inte heller ha förändrats över tiden. Enligt SCB:s senaste statistik över övergångar från olika gymnasielinjer till högre utbildning (SCB, 2006) går några enstaka procent över från de olika yrkesutbildningarna till högre utbildning. Undantagen utgörs av det estetiska programmet, omvårdnadsprogrammet och medieprogrammet, där övergångsandelarna är mellan 10–30 procent.Robert Erikson, Oskar Nordström Skans, Anna Sjögren & Olof Åslund, “Ungdomar och invandrades inträde på arbetsmarknaden 1985-2003”, IFAU Rapport 2007:18 (pdf)
Ekström visar även att förlängningen av yrkesutbildningen ledde till en lägre sannolikhet för sysselsättning under de efterföljande åren, en effekt som väl stämmer överens med resultaten ovan. Vissa yrkesprogram har idag också en så svag yrkesprofil att det är tveksamt att ens kalla dem yrkesförberedande. Speciellt gäller detta medieprogrammet och det estetiska programmet. Mindre än 3 procent av dem som avslutat medieprogrammet och därefter fått ett arbete arbetar inom ett journalistyrke, medan det är 5 gånger vanligare att arbeta som maskinoperatör efter fullföljt medieprogram.
Om man summerar vad vi vet om de ekonomiska effekterna av förlängningen av de praktiska utbildningarna är det tydligt att mycket litet tyder på att reformen hade positiva effekter på ungdomars arbetsmarknadssituation. Det har inte gjort att nämnvärt fler går vidare till högre utbildning och reformen verkar snarast ha haft en negativ inverkan på flödet från gymnasium till arbete.” (s 45)
- ref till Erika Ekström, Essays on inequality and education (diss., Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, 2003) (pdf)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar