Skattebetalarnas förening om ojämn förmögenhetsfördelning i Sverige

Skattebetalarnas förening ger sossar och dylika något att fundera över med en debattartikel om att Sverige har ojämn förmögenhetsfördelning och med en egen förklaring till detta:

"Sverige sticker ut som ett av de länder i världen med mest ojämn förmögenhetsfördelning. [dock finns där ju statistiska problem - jfr Daniel Waldenström] Enligt många studier (till exempel Luxembourg Wealth Survey) är till och med USA:s förmögenhetsfördelning mer jämn än den svenska.

Det är dessa stora skillnader i förmögenhet som förklarar skillnaderna i levnadsstandard. Varför är det då så att det är inkomsternas jämna fördelning som nästan uteslutande står i fokus för larmen om ökande klyftor medan skillnaderna i förmögenhet sällan eller aldrig debatteras? Om man tillåter sig att vara lite konspiratorisk skulle man kunna gissa att det beror på att förmögenheternas fördelning och den svenska förmögenhetsbildningen är det kanske största underkännandet som finns av den svenska jämlikhetstanken.

Eftersom inkomsterna är så jämnt fördelade – särskilt efter skatt – kan nästan ingen ackumulera ett kapital genom arbete. När vi studerat detta statistiskt ser vi också att sambandet mellan inkomst och förmögenhet i stort sett helt har kopplats ur i Sverige."

Robert Gidehag, Helena Olsson och Nils Bohlin, "Rik pappa är viktigare än talang och utbildning", DN debatt 8 februari

---
Daniel Waldenström om Sveriges förmögenhets-gini:

"När det gäller den höga förmögenhets-Ginin i Sverige är den dock (som jag tidigare nämnt på denna blogg) delvis — men bara delvis — en statistisk artefakt.

Många av de tillgångar som den svenska befolkningen byggt upp under efterkrigsttiden tas inte upp i SCB:s förmögenhetsstatistik:
- bostadsrätter finns knappt med alls
- pensionsförmögenhet (nuvärdet av inbetalade pensionsförsäkringar. En skattning, av mig och Jesper Roine här, antyder att detta drastiskt utjämnar fördelningen).
- fastighetstillgångars marknadsvärden underskattas (till skillnad från skulderna, som är i fulla marknadsvärden)
- varaktiga konsumtionsvaror utelämnas (utjämnar också ganska kraftigt, visar enkäter som SCF, HUS).

Å andra sidan missar statistiken även saker i toppen, särskilt tillgångar i onoterade bolag och utlandskapital. Som Jesper o jag visat ökar detta koncentrationen (och därmed även Gini).

Summa sumarum: LWS:s gini bygger på högst osäkra grunder. Mätfelen är många och netto skulle de nog utjämna betydligt mer än de ökar spridningen, dvs den svenska förmögenhets-gini underskattas kraftigt i LWS. Naturligtvis finns liknande felkällor i andra länder och även om de i stort verkar i samma riktning är det tveksamt om de gör det i samma grad (detta vet ingen eftersom det mig veterligen inte studerats systematiskt)."

Daniel Waldenström, bloggkommentar till detta inlägg på Ekonomistas oktober 2009.