Läs inte Robinson 2004

I neoklassisk nationalekonomi har varor och tjänster typiskt sett avtagande marginalnytta, vilket innebär att vid någon punkt får en person/konsument ut mindre och mindre nytta för varje ny enhet av en viss vara eller tjänst som han/hon konsumerar. T ex: på en varm sommardag blir jag mycket glad av en kall glass - marginalnyttan är hög. Men om jag äter fem glassar, är den femte inte särskilt god längre och får mig att må illa. Marginalnyttan har fallit.

Åtminstone när man diskuterar lite raljerande, så kan man ofta ta upp huruvida en viss forskningsgren/inriktning/applicerande av en viss teori eller modell har avtagande marginalnytta. (T ex gör Todd Sandler det konsekvent i sin fina översikt över samtida nationalekonomi, Economic Concepts for the Social Sciences, Cambridge UP 2001).

När jag läser mer och mer om det ena och det andra - anställningsförhållandet, internationell handel, globalisering osv - slår det mig inte sällan att för teoretiska böcker började marginalnyttan avta för länge sen, och vad som behövs är istället empiriska studier (förankrade i teori, så klart). Neoklassisk nationalekonomi brukar beskyllas för att syssla för mycket med världsfrånvända modeller och det stämmer nog, men tyvärr stämmer samma sak också för marxister.

Ett exempel på detta är William I. Robinsons världsfrånvända A Theory of Global Capitalism. Robinson är mycket uttalad marxist och förkastar bl a Webers statsteori här utan några "belägg" utan enbart baserat på teoretiska (förvisso dialektiska) resonemang. Hans huvudtes i boken är att en "transnationell kapitalistklass" (TNC) och en "transnationell kapitaliststat" (TNS) vuxit fram, och att det är en kvalitativ skillnad mellan den fas som världen befinner sig i nu av transnationell kapitalism och den tidigare fasen av internationell kapitalism.

"Marxists would do well also to reconsider the argument by Marx and Engels that 'the proletariat of each country must, of course, first of all settle matters with its own bourgeoisie'. 'Its own bourgeoisie' is not transnational." (s 142)

-R bortser här ifrån alla de företag som inte är transnationella, inklusive många lokalt/regionalt/nationellt baserade tjänsteföretag! Klasskampen finns alltså inte på de företag som inte är verksamma i minst två länder? Enögdheten i Robinsons teori blir här tydlig.

Ännu värre blir de totala felstegen i Robinsons perspektiv här:

"The September 2001 attack on the World Trade Center in New York suggested the rise of new modalities of conflict between the weak and the powerful in global society. In the past, the most exploited, oppressed, and dispossessed sectors of humanity, the colonized, were forced by material and spatial reality to limit their resistance to the direct sites of colonial control..." (s 160)

Det är något djupt sjukt när terroristdåden 11 september 2001 tolkas som att de svaga/subalterna i globala samhället slår tillbaka... Sonen till en byggherre från en välbärgad saudisk finansfamilj, för en progressiv kamp? I think not. De anställda - den faktiska arbetarklassen - i de av bin Ladinfamiljen ägda företagen, ja de är arbetarklass och i en vettigare marxistisk modell bärare av ett viktigt intresse. Men sådana figurerar inte i Robinsons teori. Det är det bara "det transnationella" som gäller, och strunt som empiri bryr han sig inte om.

Om jag får lov att vara lite oförskämd så skulle jag vilja säga att det finns något oerhört US-amerikanskt över Robinsons bok. Eftersom US-amerikanska vänsterradikala intellektuella tenderar att inte ha någon förankring i eller kontakt med en genuin arbetarrörelse, så tenderar deras verk att snarare utmärkas av "rädda världen-ism" och collegeutbildad kust-medelklass-skam över vad deras regering gör i och mot "tredje världen", än av några grundade insikter i hur en arbetarrörelse fungerar. De tenderar att idealisera "motstånd" i de vagaste termer och svänga sig med frasradikala uttryck, men utan någon genuin dialektik eftersom de saknar arbetarrörelse i sig. Ett stort och extremt viktigt undantag är förstås Beverly Silver, (ett annat är Carolina Bank Muñoz) men så växte Silver också upp i bilarbetarstaden Detroit...

Läs inte: William I Robinson, A Theory of Global Capitalism: Production, Class, and State in a Transnational World (Johns Hopkins Press, 2004)

Läs istället: marxisterna Ed Brown, Bob Milward, Giles Mohan & Alfred B Zack-Williams, Structural Adjustment: Theory, Practice, and Impacts (Routledge, 2000)

---
Också bra:

Historikern Juha Siltala behandlar tre viktiga forskare - David Harvey, Andrew Glyn, Beverly Silver - om globala kapitalismen på rekordfart (texten är kort!, många bra idéer per stycke:

Juha Siltala, "'Facklig organisering i Kina är en människorättsfråga'", Löntagaren 29 mars 2007